Skip directly to content

Lungcancer

Om lungcancer

Lungcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna i Sverige. Ungefär 3 700 personer i Sverige drabbas varje år av lungcancer. Gemensamt för alla cancersjukdomar är att vissa typer av celler delar sig okontrollerat. Inne i cellen börjar ett eller flera enzym skicka ut tillväxtsignaler till cellkärnan på ett okontrollerat sätt och den ohämmade celldelningen tar fart.

Lungcancer är en typ av cancer som börjar i lungorna. Därifrån kan den sprida sig till andra områden i kroppen. Den kallas då metastaserad lungcancer, eller spridd lungcancer med dottertumörer. Lungcancer delas in i fyra (IV) stadier där det fjärde stadiet innebär att cancern spritt sig i kroppen. Lungcancer är en sjukdom som oftast utvecklas långsamt, ofta under flera år. Besvären kommer smygande och man uppfattar dem inte alltid som tecken på att man är sjuk. Därav kan cancern ha hunnit sprida sig innan man får diagnosen lungcancer.

Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10–15 % av alla fall och icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som är vanligare och står för 85–90 % av fallen. Det finns tydliga genetiska förändringar hos dem som drabbas av lungcancer som blir allt viktigare för hur man klassificerar gruppen icke-småcellig lungcancer. Omkring 3-5% av alla patienter med icke-småcellig lungcancer har vad som är känt som den ALK-positiva formen av sjukdomen, medan 1-2% har den ROS1-positiva formen av sjukdomen. Skillnaden är vilken gen som är påverkad av förändringar för att lungcancern ska utvecklas.


Utredning

Det vanligaste symtomet vid lungcancer är hosta i form av torrhosta eller blodiga upphostningar. Andfåddhet, väsande eller pipande andning och smärta i bröstkorgen kan också uppstå. Vid lungcancer har man också lättare att få lunginflammation och man kan gå ner i vikt, tappa aptiten och vara ovanligt trött.

Utredningen börjar oftast på vårdcentralen och därifrån blir man remitterad till lungröntgen. Om lungröntgen visar på en förändring i lungan kan man även bli undersökt med datortomografi. Datortomografi är en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ och är mer exakt än en lungröntgen. Om läkaren därefter misstänker att du har lungcancer ska du få en remiss till en lungklinik.

På lungkliniken får man genomgå en så kallad bronkoskopi. Det är en undersökning där läkaren för ner ett böjligt rör, ett bronkoskop, i luftrören. Bronkoskopet överför bilder till en bildskärm så att läkaren kan se hur luftrören ser ut och om det finns någon tumör. Läkaren kan också ta prover genom bronkoskopet. Innan undersökningen görs får man ett avslappnande medel och lokalbedövning för att minska host- och kräkreflexerna. De flesta kan åka hem samma dag.


Behandling

Vilken behandling man får beror på vilken typ av lungcancer man har och i vilket stadium sjukdomen är. Vid den ALK-positiva och ROS1-positiva formen av sjukdomen har man oftast upptäckt cancern sent i sjukdomsstadiet. Det betyder att den oftast har spritt sig i kroppen kan ha hunnit bilda metastaser, dottertumörer. Vid behandling av spridd lungcancer är målet att lindra smärtan och förlänga livslängden eftersom det inte finns ett bot som helt tar bort spridd lungcancer i det här stadiet. Om man genomgår en målriktad behandling (läkemedel så som Xalkori till exempel) så får man läkemedel som specifikt riktar in sig på cancerceller, utan att samtidigt skada de friska cellerna i kroppen.


Alternativ

Om man har upptäckt cancern i ett tidigt stadium kan operation vara ett alternativ. Hur stor bit av lungan som opereras beror på hur cancern spritt sig i lungorna. Operation fungerar dock inte om cancern spritt sig i övriga kroppen. Om en tumör är för stor för att opereras men cancern fortfarande har stannat kvar i lungorna kan strålbehandling och behandling med cytostatika vara ett alternativ. Strålningen som man behandlas med är så kallad joniserande strålning. Den riktar in sig på både friska celler och cancerceller, men de friska cellerna har en större förmåga än cancerceller att reparera skadorna efter strålningen. Cytostatika (även kallat kemoterapi eller cellgifter) är läkemedelsbehandling som riktar sig mot alla celler i kroppen som delar sig snabbt, och framförallt tumörceller. Cytostatikan bromsar tumörens tillväxt och ser till att cellen kommer att gå in i programmerad celldöd, så kallad apoptos, vilket förenklat sätt kan beskrivas som att cellen tar död på sig själv utan att skada sin omgivning.

Vid den ALK-positiva och ROS1-positiva formen av lungcancer som har spridit sig i kroppen har behandling med cytostatika tidigare varit standardbehandlingen, innan målriktad behandling kom som ett komplement eller alternativ.


Uppföljning

Under pågående behandling kommer du som patient att gå på kontrollbesök hos läkaren. Under besöken följer man upp hur behandlingen går och försöker även lindra de eventuella besvär som behandlingen orsakar. Vid vilken stadie man än får lungcancer och vilken behandling man än vidtar finns det alltid en risk för återfall, även efter operation. Därför är det viktigt att du går på dina kontrollbesök.

Vid den ALK-positiva och ROS1-positiva formen av lungcancer som har spridit sig i kroppen är målet att förlänga livslängden så länge som möjligt och lindra smärtan. Lungcancerns prognos beror på hur utbredd den är, patientens ålder och kön och förekomsten av allmänna symtom andra symtom innan påbörjad behandling.

Om du får nya besvär som kan ha med lungcancer eller behandlingen att göra, ska du kontakta din läkare eller vårdcentral så fort som möjligt.